Plåtslagaremästare i Stockholm.
Gesäll i Säter 23 juni 1797, mästare i Stockholm 1 juli 1807. Borgare i Stockolm 14 juli 1807. Bisittare i Plåtslagare Embetet 10 dec 1813.Yngst av alla barnen var Johan Georg, född 1774. Såsom yngre son skulle han enligt familjetraditionen bliva plåtslagare, och sattes därför i lära hos mäster Johan Crom. 1797 den 23 juni blev han gesäll, sedan han, enligt det i min ägo befintliga gesällbrevet, "sin Lärotid ej allenast med sin Läromästares loford om et ärligt och skickeligt upförande utstått, utan ock därunder förwärfadt sig sådan färdighet i detta Wårt Handtwärk, som för en rättskaffens Gesäll fordras". Antagligen 1798 avflyttade han till Falun, där medlemmar av mödernesläkten Zäthsman voro bosatta, och i början av adertonhundratalet slog han sig ned i Stockholm.
36. Gustaf Lychou
Lärling 6/5 1793, förent med Bryggarämbetet 25/10 1797, borgare 26/1 1802; bisittare i ämbetet 10/10 1806, ålderman 7/6 1809; ledamot av Fattighusdirektionen, en bland de Fämtis Äldste 1807; riksdagsman vid riksdagen i Örebro 1810 och i stockholm 1815; Ledamot av Arbetsdirektionen 1808, Borgerskapets änkehus direktion 1810, Danviks direktion 1812, Bemedlingskommissionen 1813, Drätselkommissionen 1814, Borgerskapets gubbhusdirektion 1819, kyrkorådet i Katarina församling 1820. R.V.O. i brillianter.
Gift 16 juni 1807.
38. Carl Johan Åbom
Burskap som viktualiehandlande i Stockholm 1819; ledamot av Catharina församlings fattighusdirektion och Borgerskapets enkehus direktion; ledamot av Borgerskapets 50 äldste 1828, elektor vid de flesta rådmans- och riksdagsval sedan 1823. Rådman 4/10 1834.
Född 13 augusti 1780. Underlöjtnant vid Svea Artilleri 1793, Löjtnant därstädes 1805, Kapten vid Hellsinge Regemente 1807. Avsked 1812, död 16 maj 1859 i Stockholm Clarabersgatan 60.
Har bevistat Pommerska och Finska fälttågen och erhöll vid Aravis tapperhetsmedaljen. Gift 20 juli 1811 med Maria Gustafva Kumblin född 1 maj 1790. Död 9 juni 1822 på Lennersta. Dotter af Bergsrådet Riddare av Nordstjeneorden Olof Kumblin och Eva Collin. Fredrik Adolf är begraven på Bo Kapells kyrkogård på Wermdö.
Enligt utdrag ur Westmanlands Regementes Historia, utarbetad av Fredenberg, f.d. Kapten vid Regementet år 1875, 3 del, sid 122 skulle:
Fredrik Adolf ha döpts 1780 på trumman å Westmanlands Regementes mötesplats Salbohed, och haft till enda fadder H.K.H. Hertig Fredrik Adolf.
Carl Fredrik Akrell (före adlandet 1819 Akrel), den föreg:s son, militär (1779-1868), officer vid Fortifikationen 1796, lärare vid Krigsakad. 1807-28, överste 1828, chef för Topografiska kåren 1831-56, generalmajor 1843, kansler för Krigsakad. 1849-62, generallöjtnant 1854, chef för telegrafverket 1854-62. Som överadjutant i kronprins Karl Johans generalstab deltog A. i 1813 års fälttåg och blev vid Leipzig sårad. Sedan A. 1852 utarbetat ett förslag till elektriska telegraflinjer och senare till ett järnvägsnät, blev detta sistnämnda förslag underlag för en kungl. proposition till 1853/54 års riksdag, varefter A. blev den 1855 tillsatta järnvägskommitténs ordf. A. ägnade sig även åt graveringskonsten och utgav en mängd kartor och sjökort. Bland hans tryckta arbeten märkas "Föreläsningar i fortifikation" (3 bd, 1811).
Som gravör arbetade Akrell mest i akvatint och utförde såväl egna bilder som topografiska illustrationer efter främst Ulrik Thersner. Akrell gav även ut läroböcker i fortifikation och landskapsteckningar.