64. Michael Schubert
Sämskmakarålderman i Säter
Angives 1758 som sämskmakargesäll. Mästare 1760. Angives 1779 samt vid sin död som
ålderman. Bisitare i magistraten 1777.Berndt Schuberts yngste son hette Michael och var född 1729. Han är stamfader för den s.k. Stockholmsgrenen, som senare ändrade namnets stavningssätt till Schuberth. I Michaels bouppteckning är namnet två gånger stavadt på detta sätt, men själv bibehöll han hela sitt liv den gamla stavningen, som först ändrades av hans yngste son Johan Georg, farfars far till författaren av dessa anteckningar. Som bekant var man under forna tider mycket likgiltig för offentliga handlingar, särskilt de mera ovanliga. Ej blott offentliga handlingar, såsom kyrkobäcken och domprotokoll, bjuda på en brokig samling stavningssätt av samma namn, utan även vederbörande själva varierade sina namn på ett ofta ganska förbluffande sätt. Vad namnet Schubert angår, så har jag funnit följande sexton varianter: Schubbert, Siubert, Schiubort (mycket vanligt), Schjubert, Schiubertt, Sciubertt, Schuberth (f.g.1754), Siuberth, Schiuberth, Schiubertt, Schiubertt, Schuber, Schubert, Schoubert, Schubert och Siubett. Den sistnämnda originella skrivarten begagnades av Fredrik Fredriksson Schubert själv under en bouppteckning. Att detta berodde på tidsenlig likgiltighet och ej på bristande skrivkunskap framgår av en av honom skriven och undertecknad handling av 1810 i min besittning, där både handstil och stavsätt äro förhållandevis oklanderliga.
Michael valde det traditionella sämskmakaryrket, var 1758 gesäll, men kallas 1761 för mästare, alltså 32 år gammal. I slutet av 1778 eller början av 1779 blev han ålder man inom sitt skrå, vilket han förblev till sin död 1795.
I mångt och mycket företedde Michael en annan typ än bröderna. Medan Fredrik var slagskämpen och bråkmakaren, Bernhard den försiktige affärsmannen, gav Michael intrycket av den något sävlige, rättrådige och samvetsgranne handtverkaren, som ej går utanför sitt gebit utan att vara nödd och tvungen. Med åren kom en viss värdighet över hans sätt, som då han 1780 i en för honom pinsam process tog sin dotter i försvar med värdiga och smått rörande ordalag. Att han i sin stad åtnjutit aktning och förtroende framgår ej blott av att han valdes till ålderman, utan även av de förtroendeuppdrag, som magistraten, ibland mot hans vilja, hedrade honom med. Plats som bisittare i magistraten mottog han väl, men en annan gång vägrade han ståndaktigt att mottaga ett uppdrag, som magistraten ville lämna honom, under uppgift att han ej förstode sig på att sköta en så vidlyftig sak, och vidhöll denna mening, ehuru "Rätten giorde honom åtskillige bevekande föreställningar". - Ett visst småaktigt pedanteri tycks hava vidlåtit honom att döma av en smått löjlig rättegång med släktingen rådman Hans Crom angående en Michael tillhörig häst, som han, påtagligen med orätt, påstod blivit skadkörd av Croms son. - Sin värdighet tog han som agdt väl i akt, såsom t.ex. då han åtalade en viss Hök Erik Ersson, som i smädliga uttryck farit ut om honom på en krog, emedan han förhindrat en smartare hästbytesaffär, som Hök Erik redan hade gjort sig räkning på. De inkallade vittnenea förklarade också, att de, i förargelsen över att höra en så aktad man smädas, "plättat till Erik Ersson litet på kindbenet".
I Michaels och Malenas äktenskap föddes åtta barn, av vilka fem - tre döttrar och två söner - uppnådde myndig ålder.Bouppteckningen efter Michael Schubert av 30/6 1796 upptager bl.a. gården nr 60 i Säter. samma gård som hans morfar Anders Sandberg förvärvat 1/5 1699 och där hans far Berent Johan dog. Gården såldes av Michael Schuberts sterbhus 19/5 1800 till kopparslagaren Anders Wikman. Dennes sonsons änka ägde gården 1924 och testamenterade den vid sin död till Säters stad.
65. Maria Magdalena (Malena) Zäthzman
Giftemål 1760-10-16
72. Niclas Lychou
Gesäll i Karlskrona 16/1 1750. Borgare i Stockholm 17/1 1751; ledamot av direktionen för Stockholms Borgerskaps änkehus 1784; kyrkvärd i Katarina församling; innehavare av serafimermedalj.
Förutom 8 barn födde Maria Sophia 5 dödfödda barn.
74. Nils Cornéer
Handlare i Carlskrona.
Gift 30 maj 1786.
76. Johan Åbom
Notarie i sjötullsrätten i Stockholm. Bibliotekarie hos Hertig Carl af Södermanland (Carl XII).
Enligt bouppteckning efter Engel Catharina idkade hon silkeshandel efter makens död.
Bouppteckning 4/9 1784 upptager 2 barn.
Bouppteckningen efter Beata Christina 1/12 1824 upptager dottern som enda arvinge.
I Malta Montomery - Silverstolpes Memoarer (del II, sid 13 s.f. samt 196-197) ges en livfull bild av Betty Christina Edmans utseende och väsende. Hon skildras där som "ganska vacker, hade ett ädelt och fint ansikte, var lång och välväxt. Den vänligaste blick ur ett par kloka, brungrå ögon och det lifligaste småleende utmärkte henne". Vid ett annat sammanträffande skriver memoarförf.: "Den behagliga vackra Betty Edman med sina själfulla, förståndiga ögon var förekommande vänlig".
80. Jakob Fougberg adl Gripensvärd
Född 2 april 1742. volontär vid Westmanlands Regemente 1755. Rustmästare 1758, Furir samma år, Sergeant 1764, Second-Adjutant 1768, Primière-Adjutant 1769, Fänriks lön 1773, Stabskapten 1774, Première Major 1785, General-Adjutant vid Flygeln och Överste Löjtnant i Armén 1793. Erhöll på begäran avsked från Regementet och Armén samma år. Adlades 1 mars 1805 med namnet Gripenswärd och introducerades samma år under nr 2183. Död 2 februari 1807 på Hammarby bruk i Gestrikland.
Han gjorde fälttågen i Pommern 1754-62, var kommenderad med en avdelning av Regementet på arbete vid Carlskrona och Chrisianstads fästningar åren 1765-67, och gjorde som befälhavare för Regementet fälttåget i Finland 1780-90, var dessutom med i affären vid Frerikshamn och sedan vid Värelä 1789. Med Lif-bataljonen gjorde han första attacken vid Ultåsmalm? den 28 juni samma år och fick då en svår kontusion i bröstet av en muskötkula. Han blev samma dag efter bataljonens slut på slagfältet utnämnd till Riddare av Svärdsorden. Då konungen framför fronten av hans bataljon fäste stjärnan yttrade Fougberg: ”Jag beklager att jag inte kan bryta denna i så många delar som jag har kamrater, ty de hava alla kanske mer än jag förtjänt denna utmärkelse”.
Han utgjorde med sin Bataljon täten under marschen från Anjala till Värelä 21 juli och förföljde den fientliga styrkan, som övergått elfven från Anjala till Värelä. Den 24 juli var han med i en affär mot Ryssarna i närheten av nyss nämnda ställe, hvarvid han var utsatt för en stark kanonad under en tid av sex timmar och fick en kontusion i halsen och huvudet. Följande år förde han Lifbataljonen i Slaget vid Waliala den 29 april varvid han således utmärkte sig.
Gift 1778 med Anna Margaretha Uhr född 22 juli 1760 och död 17 september 1846 på Negelstena i Upland. Dotter af Brukspatron Niclas Joachim Uhr på Gammelstilla och Margaretha Elisabeth Ekman (brorsdotter till Brukspatron Daniel Uhr. Nobile af Uhr (nr 2152).
Anna Margareta var brorsdotter till brukspatron Daniel Uhr (adlad af Uhr; nr 2152).
84. Fredrik Akrell
Akrel' (A k r e 11; jfr Acrelius). 1) F r e d r i k A., kopparstickare (1748-1804), studerade i Paris; anställdes 1778 som gravör vid Vetenskapsakad. och sedan vid Uppsala univ. A. har nått stor berömmelse för sina kartarbeten, särsk. glober, men har även varit mycket verksam som illustratör och porträttgravör. Bland porträtten märkas sådana av O. v. Dalin, C. G. Tessin, Gustav III och Linne.
Prost Vreta, Östergötland
Från Stralsund.