NAMNLISTA


Carl Aug. Olsson föddes år 1833. Han gifte sig med Kristina Andersson. Carl anställdes som Lantbrukare.

Kristina Andersson föddes år 1839. Hon gifte sig med Carl Aug. Olsson.

De fick följande barn:

  M i Emil Strangenberg föddes den 27 februari 1860.

Johan Bülow B. von Löwenhielm föddes den 12 maj 1815. Han dog den 21 februari 1868. Han gifte sig med Juliane Marie Hansen. Johan anställdes som Hovjægmester.

Juliane Marie Hansen föddes den 16 januari 1830. Hon dog den 13 november 1910. Hon gifte sig med Johan Bülow B. von Löwenhielm.

De fick följande barn:

  M i Carl Brockenhuus von Löwenhielm föddes den 13 september 1865.

Arthur Schubert [Föräldrar] föddes den 9 april 1873 i Vårdsätra. Han gifte sig med Elin Augusta Teresia Zeiderfeldt den 12 oktober 1897. Arthur anställdes som Lantbrukare.

Ägde Dansby i Östergötland och (1923) Hallsta Gård, Dillnäs socken (Uppland). Bodde 1929 på Snickartorp, Bettna (Uppland) och var 1936 fastighetsmäklare i Nyköping.

Elin Augusta Teresia Zeiderfeldt [Föräldrar] föddes den 30 juni 1869 i Stockholm. Hon gifte sig med Arthur Schubert den 12 oktober 1897.

De fick följande barn:

  M i Sten Schubert föddes den 7 maj 1899 i Stockholm.
  M ii Åke Schubert föddes den 11 juli 1900 i Drottningholm.

Johan Zeiderfeldt.Johan gifte sig med Anna Lovisa Wallenström. Johan anställdes som Restauratör.

Anna Lovisa Wallenström.Anna gifte sig med Johan Zeiderfeldt.

De fick följande barn:

  F i Elin Augusta Teresia Zeiderfeldt föddes den 30 juni 1869.

Georg Otto Schubert [Föräldrar] föddes den 15 februari 1924 i Stockholm. Han gifte sig med Brita Östrand år november 1948. Georg anställdes som Civilingenjör.

Brita Östrand [Föräldrar].Brita gifte sig med Georg Otto Schubert år november 1948.


David Östrand föddes den 17 maj 1883. Han gifte sig med Ruth Stenius. David anställdes som Generaldirektör.

Ruth Stenius föddes år 1884. Hon gifte sig med David Östrand.

De fick följande barn:

  F i Brita Östrand.

Johan Friedrich Schubert [Föräldrar] [urklippsbok] föddes den 16 januari 1726 i Säter. Han dog den 25 april 1790 i Säter. Han gifte sig med Maria Lisa Scherling den 6 november 1757. Johan anställdes som Plåtslagare och Harneskmakare i Säter.

Andra äktenskap:
Ersdotter, Brita
Bergsten, Christina
Larsdotter, Margareta

Den tredje av Berndt Schuberts söner var Johan Fredrik, född 1726. I motsats till sina övriga bröder valde han icke sämskmakaryrket utan blev plåtslagare. 1744 31/12 anställdes han som lärogosse hos bisittaren i Plåt- och Harneskmakare Embetet i Säter mäster Hans Crom, som enligt skråprotokollet åtog sig att "hålla honom med nödige Slitkläder och vid ut­skrifningen gifwa honom en Läroklädning, i värde och godhet son han sig under Lärotiden skicka månde". Under lärotiden blev han emellertid åtalad och dömd för en förseelse, varom mera sedan, och vilken så när hade orsakat hans uteslutande från vidare utbildning i yrket. Mästarna voro mycket obe­nägna att låta honom få bliva gesäll, när lärotiden var ute, emedan "sådant skulle blifwa et exempel för slike lärlingar'', varför de beslöto hänskjuta saken till Commerce Collegii avgörande, "om en sådan Lärling, för sin lösagtighets skull, bör tiena i Läran längre tid, än wid inskrifningen slutit blifwit, som huru vida han wid et privilegerat handtwärk samt under Kongl. Maij:ts almänna Skråordnings frihet skiä­ligen lidas och bibehållas kan eller ej, til rättelse så wid thetta tilfälle som flere dylike händelser framledes". Commerce Collegium ansåg, att han borde få utskrivas som ge­säll, men icke ens detta utslag hävde mästarnes betänklig­heter, utan de beslöto lägga avgörandet hos magistraten och först sedan denna "giordt slag uti the inwänningar" blev Fredrik Schubert slutligen 1750 7/l förklarad för gesäll. Som sådan arbetade han hos mäster Johan Brolin och därefter hos åldermannen Sven Naijström samt blev själv mästare 1757 25/6. "Mästerstycke: en kakelugnsdörr, en fyrugn och en kringpanna med lock" enligt embetsprotokollet (Fataburen 1916:1).

Med några varmare känslor hade han ej blivit upptagen inom skrået och fortsättningen blev knappast bättre än bör­jan. Nyss vorden mästare stämde han sin förre principal Naijström för utbekommande av dels innestående lön, dels ett handlån å 16 daler kopparmynt. Naijström protesterade under förmenande, att Schubert beräknat veckolönen till fyra daler, då, han blott blivit lovad två. Till handlånet nekade han alldeles och "påstår sig blifwa ifrån ett så oanständigt tilmäle frikjänd och Schiubert wederbörlig correction under­gå". Slutligen angav han sig hava motfordran för vård under Schuberts sjukdom samt för två "hängedagsveckor" (friveckor) vid jul och påsk. Fredrik bemötte indingerad påståendet om veckolönens storlek och sökte bevisa sin goda sak med upp­giften, att han tidigare i annans tjänst haft den fordrade veckolönen, "i föllje hwaraf han hwarken hos Naijström eller någon annan Mästare kunnat accordera om mindre". Efter långa och grundliga förhandlingar inför magistraten, varunder Naijström bl.a. erbjöd sig gå ed, förliktes parterna och Fredrik erhöll av de begärda 60 dalerna blott 15, samt "all disput dermed upphörer".

Denna rättegång var blott en av de många, i vilka Fred­rik var inblandad vare sig som kärande eller svarande. Helt säkert var kyrkoherdens ovan citerade uttryck om honom, att han var av ett hårdnackadt sinne, väl befogadt, om man får döma av domstolsprotokollen. Vid upprepade tillfällen var han uppe i ålslagsmålsärenden, visserligen ibland som kärande, men man får dock intryck av att han haft sin stryktäckhet att tacka för agan. En gång var han inblandad i en hästbytes­affär, som renderade honom rättens varning "att ifrån slike hästbyten sig afhålla". Med sina grannar processade han o­avlåtligt om nedfallna gärdesgårdar och illa rensade diken. Vid ett tillfälle tilldelades han varning, emedan han "wa­rit nog ohyfsad wid bodande (kallande) till Ämbetet".

Intrycket av Fredrik Schubert är sålunda genomgående ofördelaktigt, Som 21-årig debuterade han i det förut nämda barnuppfostringsmålet och gjorde en synnerligen slät figur. Att börja med förnekade han all närmare bekantskap med veder­börande, men blev överbevisad och erkände slutligen under allehanda krumbukter. Men ej nog därmed. Då hans barns mor en del år senare av sjukdom och armod ej kunde betala den obetydliga skolavgiften för sonen, vägrade Fredrik att er­lägga den samt yrkade på hennes inställelse inför rätta för att ådömas betalning. Rätten var dock av en helt annan me­ning och resloverade, att som Margareta Larsdotters "fattig­dom och sjuklighet är allmänt kunnig, summan utomdess icke större än den ju utan kjänning af Schiubert kan betalas, allt­så har äfwen bemälte Schiubert den Kiäranden att tillställa". Av andra protokoll att döma tyckes Fredrik hava varit en notorisk byadonis, vilket bl.a. vid ett tillfälle renderade honom ett öknamn, som i tydlighet icke lämnade något övrigt att önska.

Med åren lugnade han sig väl något, men någon aktad ställning i Säter uppnådde han aldrig. Den enda förtroende­post staden hedrade honom med var att under en del år utse honom till "taxeringsman", en syssla som för övrigt förefal­ler hava gått i tur bland borgarne. Att han inom sitt skrå icke erhöll någon hederspost var ju av det föregående na­turligt.

Ägde andel i gårdstomterna nr 64 & 74.

Fredrik Schubert efterlämnade, förutom ovannämde oäkte sonen Fredrik Fredriksson, sju barn i tre giften. Av dessa uppnådde två söner och tre döttrar myndig ålder. Enda barnet i första giftet - med Maria Lisa Scherling -, dottern Caise Lisa var gift tre gånger; med sämskmakarmästarne Anders Risberg, Anders Naijström och Erik Lorenz Malmling. Samtliga hennes äktenskap voro barnlösa, men med plåtslagar­mästaren Petter Sätherberg hade hon före första äktenskapet en oäkta son, som sånär hade kostat sin moder livet. Av barnen i Fredriks andra gifte - med Brita Ersdotter - ut­flyttade dottern Greta 1782 till Stockholm. Hennes senare öden äro mig obekanta. De båda sönerna i samma gifte, Berndt och Anders, vore plåtslagare till yrket och bosatta i Säter. Det vill synas, som om blott den äldste av dem avancerat till mästare. Berndt hade sju barn, av vilka en son Lars Fredrik möjligen uppnådde myndig ålder. Kyrkoböckerna veta dock intet om hans vare sig utflyttning eller död, varför det ej är uteslutet, att han dött späd. Två av döttrarna i andra giftet blevo gifta, den ena, Lisa Brita Hedbom, avled å Säters fattighus år 1854. Anders Schubert efterlämnade endast en dotter Brita Caisa, gift med soldaten Göran Qvist. I Fredriks tredje äktenskap - med Christina Bergsten - föd­des endast en son, som dog ettårig. - Det är egendomligt att iakttaga, hurusom Fredrik Schuberts ättlingar i flera led förblevo i stamfaderns ringa vilkor, medan de övriga släktgrenarnas senare generationer samtliga lyckades höja sig i såväl socialt som ekonomiskt avseende. Av Fredriks ättlingar slutade de flesta i misär. Så vidt jag kunnat fin­na, är denna gren av släkten numera utdöd.

Om Fredrik Fredriksson hava Säters protokoll en hel del att förtälja. Till yrket var han sämskmakare och vid sin död ålderman inom detta skrå. Hans bouppteckning av 1819 visade en behållning av 608 riksdaler banko. 1778 hade han förvär­vat gården nr. 21, som år 1924 befinner sig i hans sondot­ters ägo. Den nu 87-åriga fru besökte jag sommaren 1923. Hennes gamla gård såg betydligt vanvårdad ut och hennes lil­la bostad var mycket torvtig. Hon påstods av stadsborna äga en hel del pengar, men ansågs "underlig" och umgicks knap­past med någon, ehuru hon var ovanligt kry för sina år. Av stort intresse för mig var att av henne få mottaga en del gamla handlingar rörande släktingar.

Om Fredrik Fredriksson bevara protokollen ett säreget dokument, en klagoskrift av 1776 inlämnad av borgaren Anders Sätherbäck och hans hustru. Dessa gamla makar, som voro barnlösa, hade "till lättande af wåra bekymmer och en bättre ut­komst" upptagit som eget barn Christina Hedman, som seder­mera gifte sig med Fredrik Fredriksson. Enligt fosterföräld­rarnas utsago hade han vunnit sin hustru "medelst ett gott namn och rygte samt folks inrådande, men särdeles dess egen wältalighet och goda löften". De goda tankar de till försto­ne haft om honom, ändrade sig emellertid hastigt, sedan han med sin hustru slagit sig ned hos dem och befunnits vara "en trätande, hård och gäckande person", som efter behag disponerade över deras egendom och med "hot och tillwitel­se för ringa stånd och fattigdom har Ovist den yppersta side-wördnad och föracht". De anhöllo därför att magistraten vil­le förständiga Fredrik Fredriksson med sin familj draga hä­dan, vilket denne även förklarade sig villig göra, "hälst det skulle falla honom swårt att bo ibland ett gammalt och kinkigt folk". Som sin faders son kunde han naturligtvis icke underlåta att senare låta stämma sig av Sätherbäck, in­nan han förmåddes att återlämna några lösörespersedlar, som "som kommit att medtagas wid flyttningen". Rättens förmaning att "skicka sig höfligt och Ovänligt horar emot annan, och icke kifwas, swärja och låta illa, eller förebrå hwarannan det ena eller andra, utan lefwa i sämja och kjärlek, hwilket slägtingar bäst anstår" var visst av behovet påkallat.

I Fredrik Fredrikssons äktenskap med Christina Hedman föddes nio barn, av vilka fem bleve fullvuxna, en son och fyra döttrar. Sonen Johan Fredrik var sämskmakare som fa dern och hade tre barn i sitt äktenskap med Anna Margareta Westberg. Av Fredriks döttrar blev en gift, medan de tre övriga flyttade till Stockholm, två av dem medförande var sin oäkta dotter. Den tredje avled 1853 å Drottningshuset i Stockholm. Var de båda andra hamnade är mig obekant. Den e­nas dotter, Sara Sophia, levde ännu 1865 i Beridarbansgatan 19, där hon försörjde sig med att hyra ut rum till resande, efter att tidigare hava varit hushållerska hos hovpredikan­ten hos hertig Fredrik Adolf, senare ombudsmannen hos Rik­sens Ständers Bankodiskont Pehr Ulmgren.

Maria Lisa Scherling [Föräldrar] föddes år december 1727 i Säter. Hon dog den 4 september 1759 i Säter. Hon gifte sig med Johan Friedrich Schubert den 6 november 1757.

De fick följande barn:

  F i Caisa Lisa Schubert föddes den 27 december 1758. Hon dog den 12 december 1826.

Johan Friedrich Schubert [Föräldrar] [urklippsbok] föddes den 16 januari 1726 i Säter. Han dog den 25 april 1790 i Säter. Han gifte sig med Brita Ersdotter den 3 januari 1764. Johan anställdes som Plåtslagare och Harneskmakare i Säter.

Andra äktenskap:
Scherling, Maria Lisa
Bergsten, Christina
Larsdotter, Margareta

Den tredje av Berndt Schuberts söner var Johan Fredrik, född 1726. I motsats till sina övriga bröder valde han icke sämskmakaryrket utan blev plåtslagare. 1744 31/12 anställdes han som lärogosse hos bisittaren i Plåt- och Harneskmakare Embetet i Säter mäster Hans Crom, som enligt skråprotokollet åtog sig att "hålla honom med nödige Slitkläder och vid ut­skrifningen gifwa honom en Läroklädning, i värde och godhet son han sig under Lärotiden skicka månde". Under lärotiden blev han emellertid åtalad och dömd för en förseelse, varom mera sedan, och vilken så när hade orsakat hans uteslutande från vidare utbildning i yrket. Mästarna voro mycket obe­nägna att låta honom få bliva gesäll, när lärotiden var ute, emedan "sådant skulle blifwa et exempel för slike lärlingar'', varför de beslöto hänskjuta saken till Commerce Collegii avgörande, "om en sådan Lärling, för sin lösagtighets skull, bör tiena i Läran längre tid, än wid inskrifningen slutit blifwit, som huru vida han wid et privilegerat handtwärk samt under Kongl. Maij:ts almänna Skråordnings frihet skiä­ligen lidas och bibehållas kan eller ej, til rättelse så wid thetta tilfälle som flere dylike händelser framledes". Commerce Collegium ansåg, att han borde få utskrivas som ge­säll, men icke ens detta utslag hävde mästarnes betänklig­heter, utan de beslöto lägga avgörandet hos magistraten och först sedan denna "giordt slag uti the inwänningar" blev Fredrik Schubert slutligen 1750 7/l förklarad för gesäll. Som sådan arbetade han hos mäster Johan Brolin och därefter hos åldermannen Sven Naijström samt blev själv mästare 1757 25/6. "Mästerstycke: en kakelugnsdörr, en fyrugn och en kringpanna med lock" enligt embetsprotokollet (Fataburen 1916:1).

Med några varmare känslor hade han ej blivit upptagen inom skrået och fortsättningen blev knappast bättre än bör­jan. Nyss vorden mästare stämde han sin förre principal Naijström för utbekommande av dels innestående lön, dels ett handlån å 16 daler kopparmynt. Naijström protesterade under förmenande, att Schubert beräknat veckolönen till fyra daler, då, han blott blivit lovad två. Till handlånet nekade han alldeles och "påstår sig blifwa ifrån ett så oanständigt tilmäle frikjänd och Schiubert wederbörlig correction under­gå". Slutligen angav han sig hava motfordran för vård under Schuberts sjukdom samt för två "hängedagsveckor" (friveckor) vid jul och påsk. Fredrik bemötte indingerad påståendet om veckolönens storlek och sökte bevisa sin goda sak med upp­giften, att han tidigare i annans tjänst haft den fordrade veckolönen, "i föllje hwaraf han hwarken hos Naijström eller någon annan Mästare kunnat accordera om mindre". Efter långa och grundliga förhandlingar inför magistraten, varunder Naijström bl.a. erbjöd sig gå ed, förliktes parterna och Fredrik erhöll av de begärda 60 dalerna blott 15, samt "all disput dermed upphörer".

Denna rättegång var blott en av de många, i vilka Fred­rik var inblandad vare sig som kärande eller svarande. Helt säkert var kyrkoherdens ovan citerade uttryck om honom, att han var av ett hårdnackadt sinne, väl befogadt, om man får döma av domstolsprotokollen. Vid upprepade tillfällen var han uppe i ålslagsmålsärenden, visserligen ibland som kärande, men man får dock intryck av att han haft sin stryktäckhet att tacka för agan. En gång var han inblandad i en hästbytes­affär, som renderade honom rättens varning "att ifrån slike hästbyten sig afhålla". Med sina grannar processade han o­avlåtligt om nedfallna gärdesgårdar och illa rensade diken. Vid ett tillfälle tilldelades han varning, emedan han "wa­rit nog ohyfsad wid bodande (kallande) till Ämbetet".

Intrycket av Fredrik Schubert är sålunda genomgående ofördelaktigt, Som 21-årig debuterade han i det förut nämda barnuppfostringsmålet och gjorde en synnerligen slät figur. Att börja med förnekade han all närmare bekantskap med veder­börande, men blev överbevisad och erkände slutligen under allehanda krumbukter. Men ej nog därmed. Då hans barns mor en del år senare av sjukdom och armod ej kunde betala den obetydliga skolavgiften för sonen, vägrade Fredrik att er­lägga den samt yrkade på hennes inställelse inför rätta för att ådömas betalning. Rätten var dock av en helt annan me­ning och resloverade, att som Margareta Larsdotters "fattig­dom och sjuklighet är allmänt kunnig, summan utomdess icke större än den ju utan kjänning af Schiubert kan betalas, allt­så har äfwen bemälte Schiubert den Kiäranden att tillställa". Av andra protokoll att döma tyckes Fredrik hava varit en notorisk byadonis, vilket bl.a. vid ett tillfälle renderade honom ett öknamn, som i tydlighet icke lämnade något övrigt att önska.

Med åren lugnade han sig väl något, men någon aktad ställning i Säter uppnådde han aldrig. Den enda förtroende­post staden hedrade honom med var att under en del år utse honom till "taxeringsman", en syssla som för övrigt förefal­ler hava gått i tur bland borgarne. Att han inom sitt skrå icke erhöll någon hederspost var ju av det föregående na­turligt.

Ägde andel i gårdstomterna nr 64 & 74.

Fredrik Schubert efterlämnade, förutom ovannämde oäkte sonen Fredrik Fredriksson, sju barn i tre giften. Av dessa uppnådde två söner och tre döttrar myndig ålder. Enda barnet i första giftet - med Maria Lisa Scherling -, dottern Caise Lisa var gift tre gånger; med sämskmakarmästarne Anders Risberg, Anders Naijström och Erik Lorenz Malmling. Samtliga hennes äktenskap voro barnlösa, men med plåtslagar­mästaren Petter Sätherberg hade hon före första äktenskapet en oäkta son, som sånär hade kostat sin moder livet. Av barnen i Fredriks andra gifte - med Brita Ersdotter - ut­flyttade dottern Greta 1782 till Stockholm. Hennes senare öden äro mig obekanta. De båda sönerna i samma gifte, Berndt och Anders, vore plåtslagare till yrket och bosatta i Säter. Det vill synas, som om blott den äldste av dem avancerat till mästare. Berndt hade sju barn, av vilka en son Lars Fredrik möjligen uppnådde myndig ålder. Kyrkoböckerna veta dock intet om hans vare sig utflyttning eller död, varför det ej är uteslutet, att han dött späd. Två av döttrarna i andra giftet blevo gifta, den ena, Lisa Brita Hedbom, avled å Säters fattighus år 1854. Anders Schubert efterlämnade endast en dotter Brita Caisa, gift med soldaten Göran Qvist. I Fredriks tredje äktenskap - med Christina Bergsten - föd­des endast en son, som dog ettårig. - Det är egendomligt att iakttaga, hurusom Fredrik Schuberts ättlingar i flera led förblevo i stamfaderns ringa vilkor, medan de övriga släktgrenarnas senare generationer samtliga lyckades höja sig i såväl socialt som ekonomiskt avseende. Av Fredriks ättlingar slutade de flesta i misär. Så vidt jag kunnat fin­na, är denna gren av släkten numera utdöd.

Om Fredrik Fredriksson hava Säters protokoll en hel del att förtälja. Till yrket var han sämskmakare och vid sin död ålderman inom detta skrå. Hans bouppteckning av 1819 visade en behållning av 608 riksdaler banko. 1778 hade han förvär­vat gården nr. 21, som år 1924 befinner sig i hans sondot­ters ägo. Den nu 87-åriga fru besökte jag sommaren 1923. Hennes gamla gård såg betydligt vanvårdad ut och hennes lil­la bostad var mycket torvtig. Hon påstods av stadsborna äga en hel del pengar, men ansågs "underlig" och umgicks knap­past med någon, ehuru hon var ovanligt kry för sina år. Av stort intresse för mig var att av henne få mottaga en del gamla handlingar rörande släktingar.

Om Fredrik Fredriksson bevara protokollen ett säreget dokument, en klagoskrift av 1776 inlämnad av borgaren Anders Sätherbäck och hans hustru. Dessa gamla makar, som voro barnlösa, hade "till lättande af wåra bekymmer och en bättre ut­komst" upptagit som eget barn Christina Hedman, som seder­mera gifte sig med Fredrik Fredriksson. Enligt fosterföräld­rarnas utsago hade han vunnit sin hustru "medelst ett gott namn och rygte samt folks inrådande, men särdeles dess egen wältalighet och goda löften". De goda tankar de till försto­ne haft om honom, ändrade sig emellertid hastigt, sedan han med sin hustru slagit sig ned hos dem och befunnits vara "en trätande, hård och gäckande person", som efter behag disponerade över deras egendom och med "hot och tillwitel­se för ringa stånd och fattigdom har Ovist den yppersta side-wördnad och föracht". De anhöllo därför att magistraten vil­le förständiga Fredrik Fredriksson med sin familj draga hä­dan, vilket denne även förklarade sig villig göra, "hälst det skulle falla honom swårt att bo ibland ett gammalt och kinkigt folk". Som sin faders son kunde han naturligtvis icke underlåta att senare låta stämma sig av Sätherbäck, in­nan han förmåddes att återlämna några lösörespersedlar, som "som kommit att medtagas wid flyttningen". Rättens förmaning att "skicka sig höfligt och Ovänligt horar emot annan, och icke kifwas, swärja och låta illa, eller förebrå hwarannan det ena eller andra, utan lefwa i sämja och kjärlek, hwilket slägtingar bäst anstår" var visst av behovet påkallat.

I Fredrik Fredrikssons äktenskap med Christina Hedman föddes nio barn, av vilka fem bleve fullvuxna, en son och fyra döttrar. Sonen Johan Fredrik var sämskmakare som fa dern och hade tre barn i sitt äktenskap med Anna Margareta Westberg. Av Fredriks döttrar blev en gift, medan de tre övriga flyttade till Stockholm, två av dem medförande var sin oäkta dotter. Den tredje avled 1853 å Drottningshuset i Stockholm. Var de båda andra hamnade är mig obekant. Den e­nas dotter, Sara Sophia, levde ännu 1865 i Beridarbansgatan 19, där hon försörjde sig med att hyra ut rum till resande, efter att tidigare hava varit hushållerska hos hovpredikan­ten hos hertig Fredrik Adolf, senare ombudsmannen hos Rik­sens Ständers Bankodiskont Pehr Ulmgren.

Brita Ersdotter föddes år 1739 i Norrbacka. Hon dog år 1774 i Säter. Hon gifte sig med Johan Friedrich Schubert den 3 januari 1764.

De fick följande barn:

  F i Greta Schubert föddes den 25 augusti 1765 i Säter.

Greta utflyttade 1782 till Stockholm, död före 1832 men levde ännu 13/7 1799. I Caisa Lisa Malmlings bouppteckning av 7/4 1827 namngives halvsystern Greta Schubert med tillägg: "hvilkens vistelseort icke vore bekant".
  M ii Bernt Schubert föddes den 19 april 1768. Han dog den 11 juni 1832.
  M iii Anders Fredrik Schubert föddes den 27 mars 1771. Han dog den 22 mars 1833.
  M iv Johan Fredrik Schubert föddes den 3 oktober 1774 i Säter. Han dog i Säter.

Johan Friedrich Schubert [Föräldrar] [urklippsbok] föddes den 16 januari 1726 i Säter. Han dog den 25 april 1790 i Säter. Han gifte sig med Christina Bergsten den 15 november 1778. Johan anställdes som Plåtslagare och Harneskmakare i Säter.

Andra äktenskap:
Scherling, Maria Lisa
Ersdotter, Brita
Larsdotter, Margareta

Den tredje av Berndt Schuberts söner var Johan Fredrik, född 1726. I motsats till sina övriga bröder valde han icke sämskmakaryrket utan blev plåtslagare. 1744 31/12 anställdes han som lärogosse hos bisittaren i Plåt- och Harneskmakare Embetet i Säter mäster Hans Crom, som enligt skråprotokollet åtog sig att "hålla honom med nödige Slitkläder och vid ut­skrifningen gifwa honom en Läroklädning, i värde och godhet son han sig under Lärotiden skicka månde". Under lärotiden blev han emellertid åtalad och dömd för en förseelse, varom mera sedan, och vilken så när hade orsakat hans uteslutande från vidare utbildning i yrket. Mästarna voro mycket obe­nägna att låta honom få bliva gesäll, när lärotiden var ute, emedan "sådant skulle blifwa et exempel för slike lärlingar'', varför de beslöto hänskjuta saken till Commerce Collegii avgörande, "om en sådan Lärling, för sin lösagtighets skull, bör tiena i Läran längre tid, än wid inskrifningen slutit blifwit, som huru vida han wid et privilegerat handtwärk samt under Kongl. Maij:ts almänna Skråordnings frihet skiä­ligen lidas och bibehållas kan eller ej, til rättelse så wid thetta tilfälle som flere dylike händelser framledes". Commerce Collegium ansåg, att han borde få utskrivas som ge­säll, men icke ens detta utslag hävde mästarnes betänklig­heter, utan de beslöto lägga avgörandet hos magistraten och först sedan denna "giordt slag uti the inwänningar" blev Fredrik Schubert slutligen 1750 7/l förklarad för gesäll. Som sådan arbetade han hos mäster Johan Brolin och därefter hos åldermannen Sven Naijström samt blev själv mästare 1757 25/6. "Mästerstycke: en kakelugnsdörr, en fyrugn och en kringpanna med lock" enligt embetsprotokollet (Fataburen 1916:1).

Med några varmare känslor hade han ej blivit upptagen inom skrået och fortsättningen blev knappast bättre än bör­jan. Nyss vorden mästare stämde han sin förre principal Naijström för utbekommande av dels innestående lön, dels ett handlån å 16 daler kopparmynt. Naijström protesterade under förmenande, att Schubert beräknat veckolönen till fyra daler, då, han blott blivit lovad två. Till handlånet nekade han alldeles och "påstår sig blifwa ifrån ett så oanständigt tilmäle frikjänd och Schiubert wederbörlig correction under­gå". Slutligen angav han sig hava motfordran för vård under Schuberts sjukdom samt för två "hängedagsveckor" (friveckor) vid jul och påsk. Fredrik bemötte indingerad påståendet om veckolönens storlek och sökte bevisa sin goda sak med upp­giften, att han tidigare i annans tjänst haft den fordrade veckolönen, "i föllje hwaraf han hwarken hos Naijström eller någon annan Mästare kunnat accordera om mindre". Efter långa och grundliga förhandlingar inför magistraten, varunder Naijström bl.a. erbjöd sig gå ed, förliktes parterna och Fredrik erhöll av de begärda 60 dalerna blott 15, samt "all disput dermed upphörer".

Denna rättegång var blott en av de många, i vilka Fred­rik var inblandad vare sig som kärande eller svarande. Helt säkert var kyrkoherdens ovan citerade uttryck om honom, att han var av ett hårdnackadt sinne, väl befogadt, om man får döma av domstolsprotokollen. Vid upprepade tillfällen var han uppe i ålslagsmålsärenden, visserligen ibland som kärande, men man får dock intryck av att han haft sin stryktäckhet att tacka för agan. En gång var han inblandad i en hästbytes­affär, som renderade honom rättens varning "att ifrån slike hästbyten sig afhålla". Med sina grannar processade han o­avlåtligt om nedfallna gärdesgårdar och illa rensade diken. Vid ett tillfälle tilldelades han varning, emedan han "wa­rit nog ohyfsad wid bodande (kallande) till Ämbetet".

Intrycket av Fredrik Schubert är sålunda genomgående ofördelaktigt, Som 21-årig debuterade han i det förut nämda barnuppfostringsmålet och gjorde en synnerligen slät figur. Att börja med förnekade han all närmare bekantskap med veder­börande, men blev överbevisad och erkände slutligen under allehanda krumbukter. Men ej nog därmed. Då hans barns mor en del år senare av sjukdom och armod ej kunde betala den obetydliga skolavgiften för sonen, vägrade Fredrik att er­lägga den samt yrkade på hennes inställelse inför rätta för att ådömas betalning. Rätten var dock av en helt annan me­ning och resloverade, att som Margareta Larsdotters "fattig­dom och sjuklighet är allmänt kunnig, summan utomdess icke större än den ju utan kjänning af Schiubert kan betalas, allt­så har äfwen bemälte Schiubert den Kiäranden att tillställa". Av andra protokoll att döma tyckes Fredrik hava varit en notorisk byadonis, vilket bl.a. vid ett tillfälle renderade honom ett öknamn, som i tydlighet icke lämnade något övrigt att önska.

Med åren lugnade han sig väl något, men någon aktad ställning i Säter uppnådde han aldrig. Den enda förtroende­post staden hedrade honom med var att under en del år utse honom till "taxeringsman", en syssla som för övrigt förefal­ler hava gått i tur bland borgarne. Att han inom sitt skrå icke erhöll någon hederspost var ju av det föregående na­turligt.

Ägde andel i gårdstomterna nr 64 & 74.

Fredrik Schubert efterlämnade, förutom ovannämde oäkte sonen Fredrik Fredriksson, sju barn i tre giften. Av dessa uppnådde två söner och tre döttrar myndig ålder. Enda barnet i första giftet - med Maria Lisa Scherling -, dottern Caise Lisa var gift tre gånger; med sämskmakarmästarne Anders Risberg, Anders Naijström och Erik Lorenz Malmling. Samtliga hennes äktenskap voro barnlösa, men med plåtslagar­mästaren Petter Sätherberg hade hon före första äktenskapet en oäkta son, som sånär hade kostat sin moder livet. Av barnen i Fredriks andra gifte - med Brita Ersdotter - ut­flyttade dottern Greta 1782 till Stockholm. Hennes senare öden äro mig obekanta. De båda sönerna i samma gifte, Berndt och Anders, vore plåtslagare till yrket och bosatta i Säter. Det vill synas, som om blott den äldste av dem avancerat till mästare. Berndt hade sju barn, av vilka en son Lars Fredrik möjligen uppnådde myndig ålder. Kyrkoböckerna veta dock intet om hans vare sig utflyttning eller död, varför det ej är uteslutet, att han dött späd. Två av döttrarna i andra giftet blevo gifta, den ena, Lisa Brita Hedbom, avled å Säters fattighus år 1854. Anders Schubert efterlämnade endast en dotter Brita Caisa, gift med soldaten Göran Qvist. I Fredriks tredje äktenskap - med Christina Bergsten - föd­des endast en son, som dog ettårig. - Det är egendomligt att iakttaga, hurusom Fredrik Schuberts ättlingar i flera led förblevo i stamfaderns ringa vilkor, medan de övriga släktgrenarnas senare generationer samtliga lyckades höja sig i såväl socialt som ekonomiskt avseende. Av Fredriks ättlingar slutade de flesta i misär. Så vidt jag kunnat fin­na, är denna gren av släkten numera utdöd.

Om Fredrik Fredriksson hava Säters protokoll en hel del att förtälja. Till yrket var han sämskmakare och vid sin död ålderman inom detta skrå. Hans bouppteckning av 1819 visade en behållning av 608 riksdaler banko. 1778 hade han förvär­vat gården nr. 21, som år 1924 befinner sig i hans sondot­ters ägo. Den nu 87-åriga fru besökte jag sommaren 1923. Hennes gamla gård såg betydligt vanvårdad ut och hennes lil­la bostad var mycket torvtig. Hon påstods av stadsborna äga en hel del pengar, men ansågs "underlig" och umgicks knap­past med någon, ehuru hon var ovanligt kry för sina år. Av stort intresse för mig var att av henne få mottaga en del gamla handlingar rörande släktingar.

Om Fredrik Fredriksson bevara protokollen ett säreget dokument, en klagoskrift av 1776 inlämnad av borgaren Anders Sätherbäck och hans hustru. Dessa gamla makar, som voro barnlösa, hade "till lättande af wåra bekymmer och en bättre ut­komst" upptagit som eget barn Christina Hedman, som seder­mera gifte sig med Fredrik Fredriksson. Enligt fosterföräld­rarnas utsago hade han vunnit sin hustru "medelst ett gott namn och rygte samt folks inrådande, men särdeles dess egen wältalighet och goda löften". De goda tankar de till försto­ne haft om honom, ändrade sig emellertid hastigt, sedan han med sin hustru slagit sig ned hos dem och befunnits vara "en trätande, hård och gäckande person", som efter behag disponerade över deras egendom och med "hot och tillwitel­se för ringa stånd och fattigdom har Ovist den yppersta side-wördnad och föracht". De anhöllo därför att magistraten vil­le förständiga Fredrik Fredriksson med sin familj draga hä­dan, vilket denne även förklarade sig villig göra, "hälst det skulle falla honom swårt att bo ibland ett gammalt och kinkigt folk". Som sin faders son kunde han naturligtvis icke underlåta att senare låta stämma sig av Sätherbäck, in­nan han förmåddes att återlämna några lösörespersedlar, som "som kommit att medtagas wid flyttningen". Rättens förmaning att "skicka sig höfligt och Ovänligt horar emot annan, och icke kifwas, swärja och låta illa, eller förebrå hwarannan det ena eller andra, utan lefwa i sämja och kjärlek, hwilket slägtingar bäst anstår" var visst av behovet påkallat.

I Fredrik Fredrikssons äktenskap med Christina Hedman föddes nio barn, av vilka fem bleve fullvuxna, en son och fyra döttrar. Sonen Johan Fredrik var sämskmakare som fa dern och hade tre barn i sitt äktenskap med Anna Margareta Westberg. Av Fredriks döttrar blev en gift, medan de tre övriga flyttade till Stockholm, två av dem medförande var sin oäkta dotter. Den tredje avled 1853 å Drottningshuset i Stockholm. Var de båda andra hamnade är mig obekant. Den e­nas dotter, Sara Sophia, levde ännu 1865 i Beridarbansgatan 19, där hon försörjde sig med att hyra ut rum till resande, efter att tidigare hava varit hushållerska hos hovpredikan­ten hos hertig Fredrik Adolf, senare ombudsmannen hos Rik­sens Ständers Bankodiskont Pehr Ulmgren.

Christina Bergsten [Föräldrar] föddes den 25 augusti 1735 i Säter. Hon dog den 20 december 1778 i Säter. Hon gifte sig med Johan Friedrich Schubert den 15 november 1778.

De fick följande barn:

  M i Johan Fredrik Schubert föddes den 12 december 1778 i Säter. Han dog den 6 mars 1779 i Säter.

Nils Scherling föddes den 10 februari 1691 i Säter. Han dog den 24 juni 1758 i Säter. Han gifte sig med Catharina Elisabeth Westling. Nils anställdes som Kopparslagare.

Catharina Elisabeth Westling föddes år 1695 i Säter. Hon dog år 1766 i Säter. Hon gifte sig med Nils Scherling.

De fick följande barn:

  F i Maria Lisa Scherling föddes år december 1727. Hon dog den 4 september 1759.

Hem Första Föregående Nästa Senaste

Lista på efternamn | Namnregister