Petrus Andreae Akrelius [Föräldrar] föddes den 30 december 1700. Han dog den 21 augusti 1751. Han gifte sig med Catharina Elisabeth Carsten. Petrus anställdes som Kyrkoherde i Öja & Westermo.
Catharina Elisabeth Carsten [Föräldrar].Catharina gifte sig med Petrus Andreae Akrelius.
De fick följande barn:
M i Fredrik Akrell föddes den 27 maj 1748. Han dog den 6 november 1804.
Johan Gustaf Ferdinand Hörstadius [Föräldrar] föddes år 1812. Han dog år 1900. Han gifte sig med Catharina Grustafva Ekeroth år 1854. Johan anställdes som Advokatsfiskal.
Andra äktenskap:Liedberg, Johanna Christina
Catharina Grustafva Ekeroth [Föräldrar] föddes år 1829. Hon dog år 1859. Hon gifte sig med Johan Gustaf Ferdinand Hörstadius år 1854.
De fick följande barn:
M i Gustaf Wilhelm Hörstadius föddes den 9 april 1856. F ii Hilda Gustafva Hörstadius föddes år 1859. Hon dog år 1902.
Gustaf Adolf Hörstadius [Föräldrar] föddes år 1787. Han dog år 1856. Han gifte sig med Hedvig Eleonora Ekmansson. Gustaf anställdes som Bruksägare.
Hedvig Eleonora Ekmansson [Föräldrar] föddes år 1790. Hon dog år 1878. Hon gifte sig med Gustaf Adolf Hörstadius.
De fick följande barn:
M i Johan Gustaf Ferdinand Hörstadius föddes år 1812. Han dog år 1900.
Jonas Hörstadius [Föräldrar] föddes år 1744. Han dog år 1804. Han gifte sig med Anna Sofia Stenius. Jonas anställdes som Mantalskommisarie.
Anna Sofia Stenius [Föräldrar] föddes år 1759. Hon dog år 1840. Hon gifte sig med Jonas Hörstadius.
De fick följande barn:
M i Gustaf Adolf Hörstadius föddes år 1787. Han dog år 1856. M ii Johan Erik Hörstadius [urklippsbok] föddes år oktober 1782. Han dog den 30 november 1859. Johan anställdes som Öfverdirektör.
Född i Nälberg i Hardemo. Prästvigd i Strängnäs stift 1807. Skollärare i Hardemo. Avsked på egen begäran 1812. Direktörs namn heder och värdighet den 5 nov. 1831, och Öfverdirektörs n.h.o.v. 22 dec. 1841. R.W.O. den 28 apr. 1856. Död ogift den 30 nov. 1859 i Stockholm.
I "Kumla Julblad" 1953 skriver TageTapper bl.a. följande:
Om denne Höstadius bör emellertid berättas en del. Han härstammade från Hörsta i Kumla socken - därav namnet - men var själv född i Nälberg Hardemo år 1782. Han blev student i Uppsala 1803 och prästvigdes 1808, då han som nämnts blev skolmästare i Hardemo - hans första och enda prästerliga tjänst. Han hade tjänsten kvar till 1813 och 1822 tog han definitivt avsked av prästämbetet.
Då han behövde dryga ut den magra förtjänsten som lärare, började han arrendera gårdar i Hardemo och Snavlunda. Senare arrenderade han även Hagerg i Viby, där det fanns brännvinsbränneri - på den tiden en vällovlig sysselsättning. Han började då köpa potatis "på rot" av bönderna i grannskapet och rörelsen utökades så att han så småningom blev en av Sveriges störste brännvinsbrännare. Han anlade brännerier på de flesta gårdar han köpte eller arrenderade och utvidgade ständigt sin rörelse. Ar 1822 innehade han på arrende kungsgårdarna Kungsör, Ribbingelund i Kjula, och Ridön. Han ägde då Tors bruk i Väster-Färnebo, Åvikens bruk i Ångermanland, Kumla i Härads socken, Fittja i Botkyrka, Ösbyholm i Frötuna, Claestorp och Hässelby i Uppland för att nämna några av de större egendomarna, samt stadsfastigheter i Uppsala och Arboga.
Hörstadius kallades i folkmun "All världens präst" och en lustig målning på Biby säteri Gillberga illustrerar detta med Hörstadius svävande över en massa kyrkor. Av Karl XIV Johan fick han överdirektörs titel och Vasaorden.
Han inköpte på exekutiv auktion i Stockholms landskansli Tyresö slott på Södertörn och betalade kontant. I en hösäck hade han med sig 150 000 rdr i sedlar, som han - alltid i slitna och lappade kläder - lade upp för den förvånade landssekreteraren. Som förvaltare på Tyresö tillsatte han sedan en torparson från Hardemo - Åström var hans namn - som en gång gått i skola för honom.
Hörstadius dog ogift i Stockholm den 30 november 1859 och efterlämnade enligt bouppteckn. 1 003 419:91 rdr. Rätta värdet på kvarlåtenskapen (med saluvärdena pi fastigheterna) torde ha varit över fyra millioner.
Inte heller Hörstadius glömde bort sin gamla hemsocken och dess skola. År 1836 skänkte han 107 tunnor råg, att utlånas till sockenborna och räntas till skolmästaren med 10 tunnor årligen. Detta pågick till 1884, då man började betala räntan kontant efter markegångstaxan och hela fonden inlöstes på 1940-talet för 2 000 kronor. Räntan på det beloppet torde dock inte räcka till tio tunnor råg.
Den Lundmarkska skolan i Hardemo äger alltfort bestånd. Då folkskolestadgan började tillämpas hade man redan i 35 år haft regelbunden skolundervisning i Hardemo och skolan inordnades i folkskoleväsendet. De donationsfonder som fortfarande finns kvar, liksom skolhuset bildar en självständig stiftelse, vars öde ännu inte är avgjort. Bygden måste i alla fall känna tacksamhet mot dem som skänkt medel till skolan - Lundmark och Hörstadius -, mot dem som offrat material och dagsverken och - kanske inte minst - mot den som räddade skolan från hotet att rivas.
Minnesskrift utgiven av Kumla kommun till invigningen av Lundmarkska skolan den 21 juni 1971 skriver Tage Tapper bl.a. följande:
Den första skolprästen hette Johan Erik Hörstadius. Då han var en märklig person, som
sedan även gjorde en donation till skolan skall han här mera utförligt omnämnas.
Hörstadius var född i Nälberg i Hardemo år 1782 och hans fader var
mantalskommissarie (häradsskrivare) i Västernärkes fögderi. Hans mor var prästdotter
från Sköllersta. Hans farfar var från Hörsta i Kumla och därav kommer hans namn
Hörstadius.
Han blev student i Uppsala 1803 och prästvigdes 1808 och blev samma år skolmästare i Hardemo som var hans första och enda tjänst. Han var kvar till våren 1813 och
1822 tog han defmitivt avsked av prästämbetet.
Under skolmästartiden arrenderade han ett par smärre gårdar i Hardemo och
Snavlunda och arrenderade sedan Hageberg i Viby där det fanns brännvinsbränneri.
Han köpte potatis "på rot" av bönderna i grannskapet och rörelsen utökades så att han så
småningom blev Sveriges största brännvinsbrännare. Han anlade brännerier på nästan
alla gårdar han köpte eller arrenderade och utvidgade ständigt sin rörelse. År 1822
innehade han på arrende kungsgårdarna Kungsör, Ribbingelund i Kjula och Ridön. Han
ägde då Tors bruk i Väster-Färnabo, Åvikens bruk i Ångermanland, Kumla i Härads
socken, Fittja i Botkyrka, Ösbyholm i Frötuna, Claestorp och Hässelby i Uppland och
stadsfastigheter i Uppsala och Arboga.
Hörstadius kallades i folkmun" All världens präst" och en lustig målning på Biby
säteri i Gillberga illustrerar detta med Hörstadius svävande över en massa kyrkor.
Uppgiften att målningen föreställer Hörstadius är dock minst sagt osäker. Vissa
uppgifter i litteraturen talar för att den föreställer biskop Johan Wingård i Göteborg.
Av Karl XIV Johan fick han överdirektörs titel och Vasaorden.
Enligt signaturen Lazarus (C. F. Lindahl) inköpte han på exekutiv auktion i
Stockholms landskansli Tyresö slott på Södertörn och betalade kontant. I en hösäck
hade han med sig 150000 rdr i sedlar, som han - alltid i slitna och lappade kläder - lade
upp för den förvånade landssekreteraren. Historien är för bra för att vara sann. Av
lagfartsprotokollet med Sotholms häradsting den 15 maj 1855 framgår att Hörstadius
köpt Tyresö för 160000 riksdaler enligt vanligt köpekontrakt. Som förvaltare på Tyresö tillsatte han en torparson från Hardemo - Åström var hans namn - som gått i skola för honom en gång.
Hörstadius är beskriven av ingen mindre än Carl Jonas Love Almqvist i den som
vågad betraktade boken Det går an, där kaptenen på Yngve Frey lägger ut texten för
sergeant Albert:
"Och allt det här har Hörstadius slagit under sig? det är minnsann en pastor! sade
kaptenen med en nick, under det han stod och talade för sig själv. Den karlen blir innan
sin död bottenrik eller bottenfattig; det är en pastor, som predikar med hö. Han kan säga
som det står i Skriften: allt hö är kött; ty av dessa ängar, för så gott arrende, har han
grovt. Kammarkollegiet eller Krigs. . . jag vet icke rätt... har varit beskedligt mot
honom. Men jag undrar, att han slår under sig egendomar i alla landsorter: ej blott vid
Kungsör, utan ock i Sörmland; ja, i hela riket. Har han icke arrenden ända bort för fan i
våld på skarpa Uppland, i Sollentuna? det är då en ekonom till karl, den Hörstadius! Så
pinar han sin arma hopp med att på bondkärra åka och flacka allt sitt liv mellan sina
arrendegårdar , och se efter och se efter. Det måtte vara ett förbannat efterseende, att
sköta hemman i alla landsorter. Och när han skraltar så där omkring, är han dock så tvär
emot sin egen lekamen, att han endast njuter vatten. Hörstadius är västgöte, däri ligger
knuten; det är då en egen nation till folk! Men vad jag berömmer hos honom, är, att han
skall vara så rättskaffens och beskedlig mot alla sina tusen rättare, drängar och
spektorer; så att han till slut lär plåga ingen mer än sig själv."
Almqvist hade nog rätt i det mesta utom härstamningen. Hörstadius var ingalunda
västgöte, utan urnärking.
En annan författare som beskriver Hörstadius är Märta Helena Renstierna, Årstafrun,
som sannerligen har allt annat än vackra saker att berätta om Hörstadius i
sin dagbok, utgiven 1946-1953. Det här citatet är dock inte ur dagboken utan ur Lars
Widdings bok, som bygger på dagboken:
"Jo, nu har vördade bror skaffat hit en svart präst som ny arrendator. Utan mitt eget
hörande! Hemliga kontrakt och svåra conspirationer, det är vad herrarna har för sig.
- En svart präst, nådig frun?
- Den infame så kallade prosten Hörstadius, ja! Han med sin komadame! Han färdas
helst om natten på dessa marker, den liderlige bönsprättaren. Men jag ser honom allt
och hans turer. Han binder sin svarta häst bakom drängbyggnaden. Och lägger ut sina
mörka intriger.
- Men nådig frun.. .
- . . . men gunstig herrarna har gjort upp kuppen utan att räkna med mig. Än har jag
vänner med största inflytande. Här på Hägerstens gård bor justitierådet och
kommendören av Nordstjerneorden Johan Henrik Pettersson. Och med hans hjälp skall
jag lära både rävjägmästaren och hans satans präst morales!"
Rävjägmästarn, det var fru Renstiernas egen köttsliga bror det.
Hörstadius bodde gärna på Kungsör och även i Kjula, då tillsammans med sin mor,
som han älskade och vördade. I Kjula finner vi ännu hans gravsten och den socknen har
ihågkommits med en donation av hans brorson som övertog Ribbingelund. I Kjula var
han också mantalsskriven under trettio års tid.
Han dog ogift i Stockholm den 30 november 1859 och efterlämnade han enligt
bouppteckningen 1 003419:91 rdr (taxeringsvärden; rätta värdet över 4 miljoner) som
ärvdes av hans brorson, advokatfiskalen Hörstadius. Dennes ättlingar är den nu levande
släkten Hörstadius med bl. a. två professorer.
Även Hörstadius gjorde en donation till skolan i Hardemo; därtill en originell sådan.
Något donationsbrev finnes ej, utan sockenstämmoprotokollet för den 30 augusti
1835 förmäler herr Pastor meddelade stämman att direktören Hörstadius hade för avsikt
att skänka 100 tunnor råg "till upphjälpande av skolmästarelönen härstädes" mot villkor
att den av sockenborna förräntades med 3 kappar pr tunna. Församlingen mottog gåvan,
men ville bara betala 2 kappar pr tunna, samt att, när rågens pris komme att överstiga
12 riksdaler, "rågfonden" då fmge inlösas och pengarna sammanslås med Lundmarkska
fonden.
Den 10 april 1836 meddelades att Hörstadius skänkt 107 tunnor råg, med det
uttryckliga villkoret att skolmästaren skulle erhålla 10 tunnor årligen i ränta. Man beslöt
med tacksamhet mottaga gåvan och fördelade den genast på alla hemman och för varje
helt hemman skulle 6 kappar råg betalas per år till skolmästaren.
Den 2 november 1836 fastställde Kungl. Majt i resolution detta församlingens beslut.
Den 4 augusti 1884 beslöt stämman på begäran av skolläraren Karl Emil Schill, att
räntan finge utgå i kontanter, beräknat efter medelmarkegångstaxan.
Räntan har alltsedan dess utgått i pengar till dess den år 1948 inlöstes (till för lågt
belopp?).
Erik Erson föddes år 1711. Han gifte sig med Maria Nilsdotter. Erik anställdes som Bonde.
Från Hörsta by, Kumla s:n
Hörstadius, släkt, härstammande från bonden i Hörsta by i Kumla skn i Närke Erik Ersson (f. 1711), vars son Jonas Ersson (f. 1744, t 1804), slutligen mantalskommissarie, efter födelsebyn antog släktnamnet H. Söner till denne voro skolprästen i Hardemo i Närke, sedan godsägaren med överdir:s titel Johan Erik H. (f. 1782, död 1859) och bruksägaren Gustaf Adolf H. (f. 1787, död 1856), stamfar för den nu levande släktgrenen. Den sistnämndes sonson, hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustaf Wilhelm H. (f. 1856, död 1934), blev far till hovrättsrådet i Svea hovrätt Ejnar Gustaf H. (f. industrimannen Nils H. (II. 1) och zoologen Sven H. (H. 2).
Maria Nilsdotter föddes år 1718. Hon gifte sig med Erik Erson.
De fick följande barn:
M i Jonas Hörstadius föddes år 1744. Han dog år 1804.
Johan Ekeroth [Föräldrar] föddes år 1790. Han dog år 1844. Han gifte sig med Johanna Charlotta Kræpelin. Johan anställdes som Lagman.
Johanna Charlotta Kræpelin [Föräldrar] föddes år 1799. Hon dog år 1880. Hon gifte sig med Johan Ekeroth.
De fick följande barn:
F i Catharina Grustafva Ekeroth föddes år 1829. Hon dog år 1859.
Samuel Ekeroth [Föräldrar] föddes år 1755. Han dog den 20 mars 1824. Han gifte sig med Catharina Elisabeth Edman. Samuel anställdes som Kyrkoherde Ö. Eneby.
Catharina Elisabeth Edman [Föräldrar] dog den 3 december 1820. Hon gifte sig med Samuel Ekeroth.
De fick följande barn:
M i Johan Ekeroth föddes år 1790. Han dog år 1844.
Elias Ekeroth [Föräldrar] föddes år 1719. Han dog år 1793. Han gifte sig med Beata Margareta Bohlia. Elias anställdes som Landskamrer, kronofogde i Bankekind.
Beata Margareta Bohlia [Föräldrar] föddes år 1714. Hon dog år 1794. Hon gifte sig med Elias Ekeroth.
De fick följande barn:
M i Samuel Ekeroth föddes år 1755. Han dog den 20 mars 1824.
Johan David Kræpelin föddes år 1768. Han dog år 1825. Han gifte sig med Maria Elisabeth Hansen. Johan anställdes som Fanjunkare.
Från Stralsund.
Maria Elisabeth Hansen föddes år 1762. Hon dog år 1848. Hon gifte sig med Johan David Kræpelin.
De fick följande barn:
F i Johanna Charlotta Kræpelin föddes år 1799. Hon dog år 1880.
Carl Gustav Ekmansson [Föräldrar] föddes den 8 september 1744. Han dog den 14 maj 1812. Han gifte sig med Maria Hallström. Carl anställdes som Prost.
Prost Vreta, Östergötland
Maria Hallström [Föräldrar].Maria gifte sig med Carl Gustav Ekmansson.
De fick följande barn:
F i Hedvig Eleonora Ekmansson föddes år 1790. Hon dog år 1878.