Boberg. gifte sig med Lovisa Carolina Lychou. Boberg anställdes som Stadsmästare.
Lovisa Carolina Lychou [Föräldrar] föddes den 9 december 1820 i Stockholm. Hon dog den 18 maj 1904 i Stockholm. Hon gifte sig med Boberg.
Robert Edvard Lychou [Föräldrar] föddes den 14 juni 1822 i Stockholm. Han dog den 28 maj 1902 i Stockholm. Han gifte sig med Hildegard Catharina Smedberg den 7 juni 1855 i Stockholm. Robert anställdes som Bokhållare vid Statens järnvägsbyggnader.
Hildegard Catharina Smedberg föddes den 7 juni 1830 i Stockholm. Hon dog den 26 december 1908 i Stockholm. Hon gifte sig med Robert Edvard Lychou den 7 juni 1855 i Stockholm.
Otto Herman Lychou [Föräldrar] föddes den 20 oktober 1824. Han dog år 1901 i Venjan, Dalarna. Han gifte sig med Beata Johanna Reutermark år 1864. Otto anställdes som Lantbrukare.
Beata Johanna Reutermark föddes den 21 december 1825. Hon dog den 30 april 1875. Hon gifte sig med Otto Herman Lychou år 1864.
Johan Fredrik Åbom [Föräldrar] [urklippsbok] föddes den 20 juli 1817 i Stockholm. Han dog den 20 april 1900 i Stockholm. Han gifte sig med Maria Augusta Wallencrona. Johan anställdes som Kungl. arkitekt, indentent i överintendentembetet.
Arkitekten JF Åbom träder fram ur, putsen
Putsarkitektur från 1800talet - nej, hu då. Det är ett fult ord. Bort med det, bara.
Så har det låtit länge under 1900-talet. Gipsornament, atlanter i konststen, kunde man tänka sig något värre? Men allt har sin tid. Först är en företeelse i ropet, sedan föraktas den och kastas i smutsen. varefter man plockar upp bitarna igen.
Vad som nu lyfts upp ur gruset är 1800-talet. Sveriges arkitekturmuseum på Skeppsholmen i Stockholm har ägnat denna epok en intensiv uppmärk samhet, och nu är det arkitekten Johan Fredrik Abom (1817-1900) som blir föremål för en utställning. Det är han som har ritat Berns salonger, gamla Musikaliska akademin vid Nybroviken och Södra teatern på Mosebacke.
Åbom var mycket flitig och levererade ritningar till mängder av byggnader i hela Sverige, men tyngdpunkten av hans verksamhet var förlagd till huvudstaden, där han från 1850 till 1870 var den tongivande arkitekten. Det är också hans Stockholmsbyggnader, rivna eller kvarstående, som utställningen presenterar.
För att inte dessa byggnader skall sväva i ett lufttomt rum visar museet också material som ger tidsfärg och sammanhang. Dagens on-dits och begivenheter, såsom de framträdde i Illustrerad Tidning och dess efterföljare Ny Illustrerad Tidning, flimrar förbi på väggarna.
Den ekonomiska bakgrunden till byggandet i form av ökade lånemöjligheter m m behandlas, och även förhållandena för arbetarna tas upp. Den första arbetskonflikten i modern mening uppstod, visar det sig, då 4 500 murare strejkade i Stockholm den 7--10 juli 1869. De begärde höjd timlön till 21 öre, och detta krav genomdrevs också.
Även murarnas hantlangare fick därigenom något med av sleven: de manliga erhöll 12 1/2 öre i timmen och kvinnorna 8 1/2 öre.
Utställningen, som arrangerats av Åbomforskaren Anna-Lis Eronn och Ulla Eliasson, består därför av mycket text vid sidan av storslagna fotografier och ritningar. Texten finns i stenciler, som var och en får ta med hem till närmare begrundan. I dessa lämnas många lärorika informationer.
De behandlar t ex arkitektundervisningen vid Konstakademin under 1800-talets första decennier och mitt - ett sorgligt kapitel, som inte bara uppkallade den kyrkorestaurerande grekprofessorn Carl Georg Brunius i Lund till häftig och oförsonlig kritik utan även förklarade varför en formellt outbildad arkitekt som han själv kunde finnas till och erhålla stora uppdrag.
I en av stencilerna påpekas med rätta att det vid seklets mitt var nästan omöjligt att erhålla ett gott murtegel i Sverige, varför arkitekterna med nödvändighet måste anbringa puts utanpå tegelmurarna - som i Åboms fall. Den ende som kunde bränna gott tegel vid denna tid var just Brunius, och han tog såväl medeltiden som Vitruvius till förebild.
Därför behövde han inte heller anbringa någon puts på sina hus - men det är en annan historia.
JOHAN FREDRIK ABOM ritade blå många bostadhus, av vilka blott några få återstår. Han utförde på sin tid så många uppdrag för den växande borgarklassens behov att hans byggnader kom att sätta sin prägel på mycket av Stockholms centrala delar under 1850- och 1880-talen. Man kunde nästan tala om Åbom-gator.
T o m vid Eldkvarn var han verksam. Han ritade bostadslängan i ångkvarnskomplexet. Denna länga kunde räddas vid branden den 31 oktober 1878, tack vare en brandmur som dock inte sträckte sig genom vindsvåningen. Efter eldsvådan ritade Abom de nya kvarnbyggnaderna, vilka med tiden reva för att ge plats åt Ragnar östbergs Stadshus.
Intet var denne arkitekt främmande vare sig fabriker eller skolor och Colomba ber oss särskilt påpeka att han också ritade Stora sällskapets hus på Blasieholmen.
Om Åboms person är inte så mycket bekant, utom genom Anna-Lis Eronns forskningar. Han ritade sina hus helt på egen hand, med blott ett ritbiträde till hjälp. Efter sig har han bl a lämnat en kassabok, upptagande utgifter och inkomster för åren 1841--49 och 1857--81.
I denna läser vi att Abom, skaparen av gamla Dramaten vid Kungsträdgården, Hotell Rydberg vid Gustav Adolfs torg, gamla Hasseibacken på Djurgården, gamla Riksdagshuset på Riddarholmen och gamla Enskilda Banken vid Lilla Nygatan (ännu kvarstående i bedrövligt vanskött skick) i augusti 1858 inköpte en liten hund med mässingshalsband för 5 riksdaler, en oljefärgstavla över Skokloster för 125 riksdaler och sex stycken nattkappor för sju riksdaler 24 skilling.GRAND
DN 30 september 1972
Maria Augusta Wallencrona föddes den 4 juli 1819 i Stockholm. Hon dog den 18 februari 1865 i Stockholm. Hon gifte sig med Johan Fredrik Åbom.
Johan Wilhelm Åbom [Föräldrar] föddes den 6 mars 1819 i Stockholm. Han dog den 21 januari 1903 i Gnesta. Han gifte sig med Zelma Asperén. Johan anställdes som Godsägare.
Zelma Asperén dog den 23 januari 1903 i Gnesta. Hon gifte sig med Johan Wilhelm Åbom.
Ludvig Lindberg.Ludvig gifte sig med Anna Charlotta (Lottan) Eriksson. Ludvig anställdes som Lantbrukare. Han bodde i Klinto socken.
Anna Charlotta (Lottan) Eriksson.Anna gifte sig med Ludvig Lindberg.
De fick följande barn:
F i Elisabeth Sofia (Elisa) Lindberg föddes den 3 augusti 1849. Hon dog den 24 augusti 1923.
Casten Wilhelm Lychou [Föräldrar] föddes den 6 april 1843 i Stockholm. Han dog den 6 juli 1907 i Sundsvall. Han gifte sig med Josefina Wilhelmina Nilsson. Casten anställdes som Bokförare i Sundsvall.
Andra äktenskap:Hansson, Emma Christina
Josefina Wilhelmina Nilsson [Föräldrar] föddes den 10 september 1848 i Sundsvall. Hon dog den 28 januari 1894 i Sundsvall. Hon gifte sig med Casten Wilhelm Lychou.
De fick följande barn:
Nils Nilsson.Nils gifte sig med Catharina Svensson. Nils anställdes som Tegelslagarförman.
Catharina Svensson.Catharina gifte sig med Nils Nilsson.
De fick följande barn:
F i Josefina Wilhelmina Nilsson föddes den 10 september 1848. Hon dog den 28 januari 1894.
Casten Wilhelm Lychou [Föräldrar] föddes den 6 april 1843 i Stockholm. Han dog den 6 juli 1907 i Sundsvall. Han gifte sig med Emma Christina Hansson. Casten anställdes som Bokförare i Sundsvall.
Andra äktenskap:Nilsson, Josefina Wilhelmina
Emma Christina Hansson [Föräldrar] föddes den 1 maj 1864. Hon gifte sig med Casten Wilhelm Lychou.
Hans Peter Hansson.Hans gifte sig med Catharina Sundqvist. Hans anställdes som Lantbrukare.
Catharina Sundqvist.Catharina gifte sig med Hans Peter Hansson.
De fick följande barn:
F i Emma Christina Hansson föddes den 1 maj 1864.